Sist jag skrev var innan jag påbörjade min APU/praktik. Den skulle vara 4 veckor och skulle haft sista dagen imorgon MEN jag trivdes inte alls. Min handledare tryckte ner mig och fick mig må psykiskt dåligt under tre veckor och efter det fick jag nog. Det krävs en del för att trycka ner mig men att få höra varje dag att man inte duger, att det man gör är fel och dåligt fast det inte är det egentligen, det tar på en. Att aldrig få kunna stå på egna ben, och bli avbruten varje gång är så jävla drygt. Bestämde mig i tisdags att nu orkar jag inte mer och tänker hoppa av och har inte gått dit sen dess, har inte heller sagt till dem att jag hoppade av utan pratade med min lärare som skulle ta kontakt med dem. Visst vissa tycker det är fegt att jag inte sa nått till min handledare och FINE det får man tycka. Men jag vill inte ha mer med den människan att göra, vill inte prata med henne, vill inte se henne. Har inget positivt alls att säga om henne.

Även om jag nu skulle trivts så skulle jag inte gått de sista dagarna nu endå för att i torsdagskväll började jag känna mig jättedålig. Vaknade igår och var genomförkyld. Och sen igår eftermiddag har jag legat i feber och gör det fortfarande. Inatt sov jag 12 timmar vilket jag inte gjort på flera flera år. Skönt kan man tycka men jag mår lika kasst efter som innan. Just nu ligger jag i soffan och kollar på reprisen från X faktor från igår och äter febernedsättande och väntar på att min älskade man ska komma hem och pyssla om mig. :)


Hoppas eran helg blir mycket trevligare än min! :)