Nu är lillasyster här!!

Nu är bebis här!! Den 25/2 kl 05.49 föddes en 3810g tung och 49 cm lång lillasyster, som ännu inte fått något namn. Allt har gått jättebra med förlossningen och tiden efter. Hon tappade en del i vikt och vi har bott på special BB ett par extra dagar för att få hjälp med amning och för att få lite lugn och ro. För en vecka sen kom vi hem och har nu börjat landa lite smått och jag har fått ork och tid för att skriva här. Snart ska jag skriva ihop en förlossningsberättelse också. Det gick snabbt denna gång, bara 4 timmar inne på förlossningen tills hon kom ut, lite skillnad mot de 14 timmar jag var inne när Alice skulle födas. 

Hon är väldigt olik sin storasyster som bebis och kan sova själv för det mesta medan Alice sov precis bredvid eller på mig i början. Hon är en ganska nöjd bebis men har varit lite missnöjd sista dagarna, förmodligen lite magont. 
Alice tycker om sin syster så mycket och säger ofta "älkar lillasyste". Värmer i mammahjärtat när hon säger sånt och pussar och klappar på lillasyster. Jag trodde det skulle blir jättemycket avundsjuka, gråt och skrik men inte alls. Sen finns det en hel del avundsjuka också såklart och hon blir arg lättare på oss eller när något inte funkar som hon vill. Men det är inte så konstigt då hon nu måste dela sin uppmärksamhet. Men det kommer bli bättre och jag hoppas dessa två donnor får en riktigt fin relation med varandra. :)

Hoppas att jag ska få tid att skriva snart igen! :)

Magen vecka 42!

Hade hoppats att jag skulle slippa ta fler magbilder och att det istället skulle tas massa kort på en nyfödd bebis, men icke! Tycker nog inte att magen sjunkit något sen förra veckan, och bebis ligger nog ganska högt upp fortfarande. Känner mig som en val, så otymplig och stor och känner att jag verkligen vill ha tillbaka min gamla kropp. Kilona har ökat väldigt fort sista veckorna och jag hoppas det mesta är vatten.. Kom nu bebis, mamma orkar inte mer! >.<

 

BM-besök v 41!

Igår var det dags för de allra sista besöket hos BM innan bebis kommer. Känns lite tråkigt då jag trivs jättebra med min BM och kommer sakna att gå dit och prata. Nästa gång vi ses är på efterkontrollen i April. :)

Besöket gick bra, allt såg fint ut och bebis har det jättebra där inne verkar det som. Ligger med huvudet neråt men inte fixerad än, vilket jag trodde den skulle vara då det har ilat neråt väldigt mycket senaste veckan. BM gjorde en undersökning med och jag hade hoppats så på att det skulle gå att göra en hinnsvepning för att få fart på förlossningen. Men icke! Tappen var mjuk men inte öppen så det blev ingen svepning som jag förstod det. Besviken på min kropp gick jag därifrån sen. Hade verkligen hoppas på att det skulle gå. Dumma kropp! 

Vi pratade om förlossningen och jag har ett datum för igångsättning 28e ifall bebis inte kommit innan. Imorgon ska jag även på ställningstagande på förlossnignen och få prata med en läkare ang igångsättning innan 28e. Hoppas de kollar tappen då och att det hänt någonting, kanske kan de göra en svepning imorgon men förväntar mig inte det. Det känns skönt att det snart är slut men det känns som en hel evighet till bebis kommer. Jag tror inte denna bebis tänker titta ut på egen hand men man ska väl aldrig säga aldrig. Alice kom på BF+12, 3 dagar innan igångsättningen. 

21/09 - (19+1) Blodtryck: 100/55, SF-mått: - - , Hjärtslag: 145, Järn: 127.
20/10 - (23+2) Blodtryck: 90 / 60, SF-mått: 23, Hjärtslag: 137, Järn: 121.
23/11 - (28+1) Blodtryck: 110/60, SF-mått: 27, Hjärtslag: 140, Järn: 123.
14/12 - (31+1) Blodtryck: 90 / 60, SF-mått: 30, Hjärtslag: 143, Järn: - - -, Ruckbar, huvudet ner 
05/01 - (34+2) Blodtryck: 110/55, SF-mått: 32, Hjärtslag: 150, Järn: - - -, Ruckbar, huvudet ner
19/01 - (36+2) Blodtryck: 100/60, SF-mått: 34, Hjärtslag: 148, Järn: - - -, Ruckbar, Säte
02/02 - (38+2) Blodtryck: 95 / 60, SF-mått: 35, Hjärtslag: 149, Järn: 124, Rörlig, huvudet ner
10/02 - (39+3) Blodtryck: 100/60, SF-mått: 35, Hjärtslag: 148, Järn: - - -, Ruckbar, huvudet ner 
17/02 - (40+3) Blodtryck: 110/70, SF-mått: 36, Hjärtslag: 145, Järn: - - -, Ruckbar, huvudet ner


Det känns lite tråkigt att detta är sista inlägget om mina besök hos barnmorskan, känns lite sorgligt att graviditeten snart är över och jag inte kommer blogga så mycket om det mer. Samtidigt så längtar jag ju efter bebis. Men vi vet ju inte om vi ska ha fler än två småttingar och jag kan sörja lite ibland att det kan vara sista graviditeten. Det är mysigt att vara gravid även om det även är tungt och jobbigt nu på slutet, och i början. Snart kommer bloggen fyllas med massa inlägg om bebis och allt som hör till. Förhoppningsvis kommer jag ha ork och tid att skriva här. :)

Genomförkyld

Nu har det gått 5 dagar sen dagen D och ingen bebis är här ännu. Väntan är skitseg och jag tror inte bebis kommer denna vecka, antagligen nästa vecka när vi har igångsättning. Var hos BM igår och gjorde undersökning och vi pratade om förlossning osv, det känns ändå bra men gick inte som jag hoppades. Mer om detta kommer i ett inlägg om just BM-besöket. 

Igår kände jag mig lite dålig på kvällen med huvudvärk, lite nästäppa och var trött och anade att det var en förkylning på G. Mycket riktigt hade jag rätt för imorse kl 05.30 vaknade jag och var genomförkyld, och det kunde knappt kommit på ett sämre tillfälle. Möjligen om det kom när bebis precis tittat ut. Känns inte alls kul att ha gått 5 dagar över tiden och vara genomförkyld, bebis kan ju faktiskt komma när som, även om jag inte tror det. 
Idag började vi morgonen med 2 alvedon och på med morgonrocken, och in i köket för att göra en kopp te, slå mig ner i soffan framför nyhetsmorgon. Sitter fortfarande kvar i soffan 3 timmar senare och känner inte alls för att göra något idag. Alice tycker att mamma är ganska tråkig som bara sitter där och inte orkar göra något alls, tycker så synd om henne som får stå ut med tråkiga mamman fram tills bebis kommer och pappa kommer vara hemma.

 

Studsa ut ungen?!

BF +3 men ännu ingen bebis har tittat ut. Väntan är så himla seg och långtråkigt så jag mest känner mig sur och irriterad om dagarna. Har varken lust eller ork att göra någonting. 
De första två nätterna (natten till BF och natten efter) så har jag drömt så konstiga saker om förlossningen, om hur det sätter igång och hur andra beräknade samtidigt som mig får sina små men jag snällt får vänta. Man blir ju helt knäpp av denna väntan. 

Har inga tecken på att det skulle vara på G, inga förvärkar, ingen slempropp, ytterst lite och svag molande värk som jag tycker att jag känner om jag känner efter riktigt noga. Sen 1 vecka tillbaka har bebis tryckt neråt ett par gånger med några dagars mellanrum. Ikväll var det dags igen för det där tryckandet. Det känns som bebis borrar/skruvar sig neråt och det ilar som bara den. Kan göra ont så man rycker till ibland. 

Ikväll tog jag fram pilatesbollen och på den har jag studsat 1-2 timmar ikväll för att det kanske kunde hjälpa bebis att sjunka ner ännu mer. Om det var detta som gjorde att Ulander och trycket neråt började vet jag inte, kan vara slump med. 

Imorgon är det dags för sista BM besöket skulle jag tro, har inget mer inbokat efter detta iallafall. Hoppas att tappen öppnat sig och att hon kan göra en hinnsvepning, orkar inte vara gravid mer nu. Känns bara jobbigt och dant och inte alls sådär kul och mysigt. Önska mig lycka till imorgon! 

Magen vecka 41!

Känns lite tråkigt att behöva skriva om vecka 41 och ta bilder för den veckan. Hade ju hoppats på att bebis skulle vara ute. Idag känner jag sån längtan till att få föda och ligga med bebis i famnen på BB. Magen händer det inte så mycket med. En tant (som jobbat som läkare) sa igår att hon tyckte min mage var väldigt låg och att bebis nog är fixerad. Kan inte säga att jag märkt att magen har sjunkit så mycket, tyckte det förut när jag satt på toa men jag vet inte. Kan inte se någon skillnad men det kändes som brösten inte längre behövde "vila" på magen längre. Haha!

Vecka 41 (40+0)
 

Välkommen vecka 41!

Mamman
Nu är den långa resan snart över. För vissa är de sista dagarna jättejobbiga. Alla frågar om det hänt något och man känner sig trött och sliten. Försök fokusera på att ni snart ska få träffa den som gömmer sig därinne.
 
Vad som sätter igång själva förlossningen vet man ännu inte. Klart är att den är en av livets mest intensiva händelser och under några timmar upplever man hela spektrat av vånda, rädsla, förväntning, osäkerhet, maktlöshet, smärta, tacksamhet, glädje och lättnad, värme, omsorg och överväldigande lycka. Allt detta är svårt att föreställa sig på förhand.
 
Du som partner får förbereda dig på allt från att din kvinna klamrar sig fast vid dig till att hon skäller ut dig efter notor. En del kvinnor ber sin partner om ursäkt på förhand! Och även om man som partner kan känna sig otillräcklig och maktlös så berättar de flesta kvinnor att de "aldrig hade klarat det utan sin partner". Inte för att du kan göra så mycket egentligen. Men att du är där är det som hjälper för kvinnan


Barnet
I början av denna vecka är fostret 38 veckor gammalt och det beräknade förlossningsdatumet närmar sig. De flesta barn föds 38 veckor och två dagar efter befruktningen. Fostret är nu fullt utvecklat och redo att födas, men det kan också hända att det stannar i livmodern några dagar, eller veckor till.

Nu kan navelsträngen vara över en meter lång, men det är ganska sällsynt. Fostrets lever är stor och gör att magen har en rund form. Huden är ljus och skrynklig. Fontanellerna –de delar av skallen som inte är igenväxta kommer att växa igen under barnets första år.

När barnet gråter under sina första veckor i livet så gör den det utan tårar, tårkanalerna är helt enkelt inte klara ännu.

Vikt: 3600 g 
CRL: 36 cm 
Full längd: 51 cm
Såhär känner jag
Nu har vi passerat den stora dagen med beräknat datum och ingen bebis syns till. I veckan har bebis borrat sig neråt och så ont det har gjort. Hoppas verkligen den är fixerad nu och att det inte är långt kvar till bebis vill komma ut. Känner mig färdig med att vara gravid nu! 
Har en tid för igångsättning om 14 dagar men hoppas och tror att bebis kommit ut innan dess. Vill inte ha igångsättning!

Igår spenderade jag dagen med en längre promenad, "storhandling" och att städa hela lägenheten i hopp om att det skulle sätta igång något men det verkade inte ha funkat alls. Nu går man även om letar tecken efter att det skulle kunna vara på gång. Är bara 1 dag över tiden men det känns såååå segt ändå. Kom nu bebis! 



BM-besök v 40!

Hade bokat in ett extrabesök den här veckan hos BM. Mest för att kolla hur bebis ligger osv och för att BM skulle känna på tappen. Det var bara ett kort besök på 15 minuter men vi hann allt vi skulle trots det. Skönt! 
Tappen har blivit mjuk men är fortfarande lite bakåtlutad och stängd så kunde inte göra någon hinnsvepning tråkigt nog men det går ju framåt iallafall. SF-måttet är samma som förra veckan, dels har det inte gått så lång tid sen förra besöket och sen har bebis sjunkit ner lite i bäckenet så det var inga konstigheter. Bebis ligger ner med huvudet och har som sagt sjunkit ner lite till, sist var den rörlig och nu lite ruckbar. Det har tryckt neråt och ilat som bara den idag, ont har det verkligen gjort, hela morgonen och förmiddagen så jag hoppas att bebis gör sig redo för att komma ut snart! Nästa besök är om en vecka, då ska vi prova igen och se om tappen öppnat sig och det går att göra en hinnsvepning, OM bebis inte tittat ut innan dess dvs. Spännande! :)

21/09 - (19+1) Blodtryck: 100/55, SF-mått: - - , Hjärtslag: 145, Järn: 127.
20/10 - (23+2) Blodtryck: 90 / 60, SF-mått: 23, Hjärtslag: 137, Järn: 121.
23/11 - (28+1) Blodtryck: 110/60, SF-mått: 27, Hjärtslag: 140, Järn: 123.
14/12 - (31+1) Blodtryck: 90 / 60, SF-mått: 30, Hjärtslag: 143, Järn: - - -, Ruckbar, huvudet ner 
05/01 - (34+2) Blodtryck: 110/55, SF-mått: 32, Hjärtslag: 150, Järn: - - -, Ruckbar, huvudet ner
19/01 - (36+2) Blodtryck: 100/60, SF-mått: 34, Hjärtslag: 148, Järn: - - -, Ruckbar, Säte
02/02 - (38+2) Blodtryck: 95 / 60, SF-mått: 35, Hjärtslag: 149, Järn: 124, Rörlig, huvudet ner
10/02 - (39+3) Blodtryck: 100/60, SF-mått: 35, Hjärtslag: 148, Järn: - - -, Ruckbar, huvudet ner 
17/02 - (40+3) 

 

Jämförelse v 40

Tänkte slänga in en jämförelse hur magen skiljer sig från när jag väntade Alice. Det skiljer sig en aning, jag bär detta barn lägre än jag gjorde med Alice och det känns som magen är liiite mindre. SF kurvan ser nästan identisk ut som när jag vänta Alice vilket är lite kul, speciellt när magarna inte ser likadana ut. Dock beräknas denna bebis vara större än vad Alice var i samma vecka. Ska bli spännande att se om det stämmer. :)
 
 

Magen vecka 40!

Nu får vi se om det kommer nya magbilder nästa vecka eller om detta är sista. Kommer precis som sist ta en allra sista magbild innan bebis är ute, antingen hemma eller på förlossningen. Det är så nära nu! 
Ännu har inga nya bristningar kommit, de gamla runt naveln är en aning röda i vissa vinklar och det finns en snett över naveln som är mer röd än de andra men inge nya. Peppar peppar! 

Vecka 40 (39+1)
 



Välkommen vecka 40!

Mamman
Moderkakan ger barnet näring, det visste du säkert. Men visste du att den också under graviditetens sista del ger barnet en liten avskedspresent i form av livsviktiga antikroppar? De sjukdomar du som blivande mamma har haft under livet är du i många fall immun mot eftersom din kropp producerat antikroppar. Dessa ger du nu vidare till barnet via moderkakan och skyddar barnet under de första sex månaderna.
 
Värkarna startar ofta på natten, vilken natt vet ingen. Om du sover dåligt just nu kan det därför vara klokt att ta små tupplurar under dagarna så att krafterna finns för natten. Detsamma gäller naturligtvis för dig som partner.


Barnet
I början av denna vecka är fostret 37 veckor gammalt. Nu är huvudet och magen ungefär lika breda på barnet. Nästan allt lanugohår är borta och barnet rör sig så mycket det kan på sin trånga plats.

När kvinnan blir utsatt för smittsamma sjukdomar börjar kroppen producera antikroppar. Dessa förs vidare till babyn via navelsträngen och fostervattnet. På så sätt är barnet skyddat från barnsjukdomar som till exempel mässlingen de första månaderna efter födseln. Barnet får också i sig antikroppar genom amningen.

Vikt: 3400 g 
CRL: 35 cm 
Full längd: 49 cm

Såhär känner jag
Dagarna och nätterna går lite upp och ner, haft ett par dagar med jobbig värk i fogarna men nu sen igår har det varit ganska lugnt igen. Natten har varit tuff men många kissbesök och en liten Alice som petat mig i ansiktet ett par gånger.
Det märks ganska tydligt nu att bebisen har ont om plats i magen, det är bara hårda svepande rörelser och fötter som trycker sig långt i sidorna. Blir chockad varje gång det sticker ut en fot i sidan och man ser det så tydligt. Bebis beräknad väga runt 4000 g runt beräknat vilket är om 5 dagar. Nu tycker jag att det är dags att komma ut för den men den verkar ännu inte ha några planer på det. Känner lite smått ilande då och då, ibland känns det som att det ska komma ut en fot eller hand ur snippan. När jag får sammandragningar på kvällarna känns det som vattnet ska gå när som helst, det blir som ett sånt tryck men sen försvinner det bara.

Jag börjar bli lite nervös inför bebis ankomst, hur förlossningen ska gå, hur tiden efter ska se ut, hur Alice kommer reagera, kommer amningen funka, hur kommer jag må efter osv osv. Mycket tankar som snurrar just nu de sista veckorna och dagarna. Jag har börjat gå och prata med en person, på samma ställe som jag gick till när jag hade förlossningsdepression, och det är så skönt att bolla tankar och känslor. Har haft dagar som känts jobbiga och mörka men sen jag börja prata så har det känts bättre, känner mig lättad och tar det hela med lite mer ro. 
 



BM-besök v 39!

Igår var jag hos BM för vad jag trodde var sista besöket innan BF, men vi bokade in ett extrabesök nästa vecka. Känns riktigt bra att ha en till koll innan beräknat, just för att bebis verkar snurra lite som den vill där inne i magen. Allt såg fint ut och bebis låg med huvudet ner som den skulle men var rörlig fortfarande, sen den vände sig till säte och sen tillbaka har den inte sjunkit ner alls igen. Det är inte säkert den gör det heller innan förlossningen eftersom jag är omföderska. Trodde järnvärdet hade sjunkit massa för att jag inte tagit mina järntabletter som jag ska, typ inte alls men det verkar ligga stabilt och jag behöver inte äta för den sista tiden som är kvar. Bebis följer sin kurva som den ska och är väldigt lik Alice och hennes kurva. :)

Fick en tid för ställningstagande ang igångsättning efter BF (datum låter jag vara oskrivet) om det inte satt igång innan, känns både skönt och jobbigt på samma gång. Vill ju att det ska sätta igång av sig självt men samtidigt vet jag inte hur länge jag orkar kämpa på med denna smärta och nätterna. Känns lite som att jag ger upp på något sätt som inte kämpar på om jag får igångsättning samtidigt som jag tycker att det är jätteskönt med ett stoppdatum. 

På nästa besök hos BM ska hon känna hur tappen är och om jag börjat öppna mig, kanske för hon en hinnsvepning om jag ber henne om det. Bad inte om någon igår då jag och F hade sovit så dåligt på natten och var helt slut båda två, kände inte för att föda barn alls, hinnsvepningen kan ju sätta igång det snart därefter eller så funkar det inte alls men kände inte för att chansa igår. Ville bara hem och sova. 
 

21/09 - (19+1) Blodtryck: 100/55, SF-mått: - - , Hjärtslag: 145, Järn: 127.

20/10 - (23+2) Blodtryck: 90 / 60, SF-mått: 23, Hjärtslag: 137, Järn: 121.
23/11 - (28+1) Blodtryck: 110/60, SF-mått: 27, Hjärtslag: 140, Järn: 123.
14/12 - (31+1) Blodtryck: 90 / 60, SF-mått: 30, Hjärtslag: 143, Järn: - - -, Ruckbar, huvudet ner 
05/01 - (34+2) Blodtryck: 110/55, SF-mått: 32, Hjärtslag: 150, Järn: - - -, Ruckbar, huvudet ner
19/01 - (36+2) Blodtryck: 100/60, SF-mått: 34, Hjärtslag: 148, Järn: - - -, Ruckbar, Säte
02/02 - (38+2) Blodtryck: 95 / 60, SF-mått: 35, Hjärtslag: 149, Järn: 124, Rörlig, huvudet ner
10/02 - (39+3)
 
 





Bebisens sovhörna

Igår passade jag på att bädda vaggan som stått monterad ett par veckor men agerat förvaringsmöbel. Nu står den redo och väntar på bebis ankomst. Sängmobilen från när jag var liten får hänga med denna gång också.
Fixade även till lite med tavlor och gipsavgjutningarna av magarna som nu sitter uppe på väggen över sängen. Lite småfix kvar men skönt iallafall att ha bebisens hörna klar. Nu är vi så gott som redo tror jag. Bara det sista i BB-väskan som ska packas. TÄNK att bebis kommer snart! :) 

 

Kortaste men längsta månaden!


Nu är Februari här och den här månaden kommer bebis komma, känns lite overkligt! Jag plussade ju nyss och vi fick se knytet på ultraljudet nyss, vad hände med tiden egentligen? Trots att det gått så snabbt så känns det som det är en evighet kvar till bebis tittar ut. Jag vet att den kan komma ikväll likaväl som om 4 veckor då det blir igångsättning senast. Känns lite läskigt och spännande på samma gång!  Tänk att snart sitter vi med ett litet knyte i famnen igen och får lära känna ett till underbart litet barn som vi ska få se växa upp och bli precis lika tokig som sin storasyster. Hur fantastiskt är inte det!  :)

Magen vecka 39!

Vecka 39 magen, händer inte så mycket just nu, tror jag? En strimma över naveln har börjat titta fram och en rand rakt över naveln har börjat synas. I tisdags gjorde vi avgjutning av magen, samma vecka och dag som vi gjorde när jag väntade Alice. :)

Vecka 39 (38+1)
 
 

Välkommen vecka 39!

Mamman
Bli inte alldeles fixerad vid det beräknade förlossningsdatumet! "Plus minus 14 dagar" är det som gäller vilket innebär att barnet kan födas NU eller om en månad. För många är det jobbigt, men faktum är att det är väldigt lite vi har kontroll över när det gäller barnafödande. Kroppen gör som den vill ändå.

Barnet
I början av denna vecka är fostret 36 veckor gammalt. Nu är gripreflexerna starka och hon eller han reagerar mer tydligt  på ljus och ljud. Nu är kroppen ganska rund och i barnets mage finns det en hel del mekonium –den första avföringen – som behöver komma ut.

De flesta barn ligger nu med huvudet nedåt. Nu är det så trångt om utrymme att armar och ben ligger klistrade längs med kroppen. Nästan alla ben i kroppen har hårdnat, men några hinner inte bli det före födseln. Barnets skalle är inte helt ihopväxt. Anledningen är att huvudet ska vara följsamt under förlossningen. En del barn har därför lustig huvudform när de kommer ut, men det kommer att återställas efterhand.

Vikt: 3200 g 
CRL: 34 cm 
Full längd: 48 cm

 

Såhär känner jag
Det känns som bebis snurrar runt i magen och sparkarna är alltid åt olika håll. Ibland rakt ner, ibland rakt ut i vänster sida, ibland rakt ut i höger sida eller under höger revben. Blir inte klok på denna bebis, om den snurrar hur sjutton har den plats till det? Den är ju stor nu! 
Har haft så hemskt ont i fogarna på natten så fick starkare värktabletter utskrivna. De har inte funkat särskilt bra tycker jag men inatt hade jag första natten på väldigt länge där jag inte hade ont alls, hur skönt som helst!! Har läst att när bebis åker längre ner i bäckenet så stabiliseras det upp mer och gör mindre ont, om det stämmer vet jag inte riktigt? Hoppas såklart att den har fixerat sig och ligger med huvudet ner framförallt!
Nu är februari här och inom 4 veckor är bebis ute! Om det sätter igång av sig självt eller om det blir igångsättning eller snitt får vi se. Jag hoppas kunna föda vaginalt denna gång med och att det startar av sig självt, men ligger bebis i säte så skulle jag välja snitt känner jag. Spännande är det iallafall! :)


Någon som känner sig manad?

La precis upp denna på insta och tänkte att jag måste ju såklart lägga upp den här med. Det börjar ju närma sig och på söndag går jag in i vecka 39! Om någon känner sig manad så slå till med en gissning! :) 




Magen vecka 38!

Såhär ser magen ut nu i vecka 38. Tänk vad den har växt sen i början av gravidteten. Det är så roligt att man tyckte att man var så stor i v 15-16 och hade svårt att dölja magen då, fast det egentligen nog inte var svårt alls att gömma. Imorgon ska vi göra gipsavgjutning av magen, det blir i precis samma vecka (37+2) som jag gjorde avgjutning när jag vänta Alice.
Jag tycker att jag är jätteotymplig men samtidigt känner jag mig inte gigantisk vilket är skönt. Känner mig nog precis lagom rund. Några nya bristningar vet jag inte om det kommit men märkt att några gamla runt naveln börjat bli lite rödaktiga. De får de gärna bli, sålänge jag slipper få helt nya. Peppar peppar!

Vecka 38 (37+1)
 

Välkommen vecka 38!

Mamman
Vid denna tid brukar de flesta känna sig väl motiverade för förlossningen. Nu ska den snart uuut! Bara tanken på att bli lätt i kroppen igen är skönt ofattbar. Många som varit rädda för att föda får nu mod och styrka att vilja genomföra. Hur man förbereder sig inför förlossningen är väldigt olika. En del har slukat all information i ämnet sedan dag ett medan andra inte vill bli påverkade utan ta det som det kommer. Nu när det närmar sig kan det hur som helst vara klokt att läsa på om de olika faser som en förlossning innebär, detta gäller inte minst partnern, så att ni i stora drag vet vad som väntar. Du som partner är ovärderlig som coach och stöd och behöver intala dig själv att vara trygg och lugn för din kvinnas skull.
 
Skriv gärna ett brev tillsammans om hur ni vill ha det med smärtlindring och hur ni tänker kring bemötande och era behov på sjukhuset. Du som inte har någon partner kan få hjälp av någon nära vän eller en doula. De sistnämnda blir allt vanligare, du kan söka efter denna stödkvinna på nätet.

Barnet
I början av denna vecka är fostret 35 veckor. Nu är hon eller han så gott som färdigutvecklad, och endast finjusteringar återstår. Om barnet föds under denna vecka så anses det inte vara född för tidigt.

Fostret växer lite långsammare de sista veckorna, pojkar lite snabbare än flickor. Det oljiga vaxlagret på barnets hud börjar försvinna, men  lämnar kvar lite för att underlätta under förlossningen.

Vikt: 2950 g 
CRL: 33 cm 
Full längd: 46 cm

 

Såhär känner jag
Tänk att bebis räknas som färdig nu! Så spännande, och läskigt!
Samtidigt som jag längtar tills bebis tittar ut känns det också jobbigt att det snart är över, just för att jag inte kunnat njuta ordentligt av sista delen av graviditeten. Jag har väldigt ont i fogarna av och till, nätterna är hemska helt ärligt. Nu har jag inte längre ont bara i fogen fram utan även bak också. Sover jättedåligt pga bl.a fogarna, halsbränna, en liten Alice som bökar runt brevid.. Sova på soffan tänker jag inte ens försöka mig på då jag får ont i fogarna bara av att sitta i den. 
Nu är det snart över iallafall och jag är så nyfiken på förlossningen och hur den kommer bli, så nyfiken på vem det är som gömmer sig i magen, om det är en flicka eller pojke, hur den ser ut osv osv. Det är ju faktiskt väldigt nära nu! 19 dagar kvar till beräknat datum idag, kommer denna bebis komma tidigt eller sent som sin syster tro?!  :)

BM-besök v 35 + 37!

Missade att skriva när jag var hos BM sist så skriver om dessa två nu. Allt har sett jättebra ut hos BM och bebis mår bra där inne verkar det som. Dock nu i vecka 37 visade det säg att bebis hade vänt på sig och lagt sig med fötter och rumpan ner och huvudet upp. Snacka om snopet!  

Kvällen innan hade jag känt massa tryck och ilningar i bäckenet och var så säker på att bebis sjunkit ner ännu mer, kanske till och med fixerat sig. Men det jag kände var bebis som tog sig loss och snurrade på sig. 
BM bokade in ett ultraljud och ett vändningsförsök igår (torsdag). Dock behövde vi bara göra ultraljudet, bebis hade vänt sig själv! Fatta vilken lättnad då jag varit så nervös inför vändningen. Men hade samtidigt ställt in mig på vändning och att den skulle misslyckas och att vi skulle få göra ett planerat snitt, och även varit nöjda med det tillslut fast att jag helst ville föda vaginalt. Nu när det inte alls blev så så känns det istället konstigt, hade ju lixom blivit nöjda med tanken om snitt. Är förstås superglad att jag får föda vaginalt eftersom jag längtat efter det hela graviditeten, men känns ändå konstigt. :)

Så fort bebis börjar böka där inne nu så tror jag att den vänder på sig, varje gång. Lite jobbig känsla och hoppas det ska släppa. Nästa besök är 1 och ½ vecka innan beräknat och jag hoppas verkligen bebis ligger kvar med huvudet då. Peppar peppar! 


21/09 - (19+1) Blodtryck: 100/55, SF-mått: - - , Hjärtslag: 145, Järn: 127.

20/10 - (23+2) Blodtryck: 90 / 60, SF-mått: 23, Hjärtslag: 137, Järn: 121.
23/11 - (28+1) Blodtryck: 110/60, SF-mått: 27, Hjärtslag: 140, Järn: 123.
14/12 - (31+1) Blodtryck: 90 / 60, SF-mått: 30, Hjärtslag: 143, Järn: - - - , Ruckbar, huvudet ner 
05/01 - (34+2) Blodtryck: 110/55, SF-mått: 32, Hjärtslag: 150, Järn: - - - , Ruckbar, huvudet ner
19/01 - (36+2) Blodtryck: 100/60, SF-mått: 34, Hjärtslag: 148, Järn: - - - , Ruckbar, Säte
02/02 - 


Bebis följer sin systers kurva på pricken, näst intill iallafall. Dock beräknas denna lilla bli större. :) 
 

Tidigare inlägg