Förlossningsberättelse Del 2

Här kommer sista delen av förlossningsberättelsen.. :)      Del 1 läser ni HÄR!


Kl 02.11 skrevs vi in på förlossningen, vi fick ett rum och jag kopplades till CTG. Bebis mådde alldels utmärkt och mina värkar kom var 5 minut och gjorde riktigt ont. BM, som var en helt underbar person, satte en nål/infart i handen, vilket jag nojat över sen jag blev gravid. Det gick jättebra men fy vad äckligt det kändes, speciellt då man stötte mot något med handen.
Jag fick ett par nättrosor och även en sån där "snygg" sjukhusrock/klänning att ta på mig. Skön var den även om den inte var himla snygg.

Efter det här som är klockslagen lite dimmiga, kommer inte alls ihåg när allt hände utan har fått använda mig av förlossningsjournalen och av F.

Kl 03.30, efter att ha varit kopplad till CTG ca 1 timme, så fick jag en spruta Petidin som är ett kraftigt smärtstillande medel. Detta fick jag för att kunna sova lite eftersom jag var så trött och utmattad av de senaste dagarna. Fick lägga mig på sidan i sängen och ctg kopplades på igen.
Kunde inte somna även fast jag fått petidin och värkarna gjorde så frutansvärt ont. Provade akupunktur efter ett tag men de var så obehagligt och ilade ner i benen så vi tog bort dem efter bara några minuter och jag provade att duscha istället. Det hjälpte lite grann.

Kl 05 så fick jag lustgasen, och oj vad den blev min bästa vän under förlossningen. Den hjälpte kanonmycket, mer än jag trodde den skulle.

Försökte sova och somnade till mellan värkarna men glömde därmed bort att andas lustgas så vaknade då och då av värkar som gjorde så ont så jag började gråta. Det gick helt enkelt inte att sova nu heller.
Kl 07 var det dags för skiftbyte. Fick en ny underbar BM och USK.

Kl 08.00 satte BM dropp och frågade om jag ville ha ryggmärgsbedövning vilket jag såklart tackade JA till. Vid detta tillfälle hade jag 3 värkar på 10 minuter.

Kl 08.30 kom läkaren in och jag fick ryggmärgsbedövning. Kommer såväl ihåg läkaren fast jag låg i sängen och kände mig hög som ett hus av lustgasen. Han var störtskön, förklarade precis varje sak han gjorde och skojade lite. Själva ryggmärgsbedövningen kände jag inte alls när han satte, bara som ett tryck mot ryggen. Kändes som om nån tryckte fingret mot ryggen, inget ont bara konsigt. Läkaren kom även och tittade till mig senare under morgonen med, vet inte om de alltid gör det men det kändes riktigt snällt.

EDA/ryggmärgsbedövningen hjälpte kanonbra och värkarna kändes inte alls längre och jag la ifrån mig lustgasen i samma veva. Detta gjorde att jag kunde sova och oh vad jag sov gott i ca 2 timmar. 
Kl 10.22 så tog BM hål på fosterhinnorna och vattnet gick. Hon kopplade öven på en EKG elektrod på bebisens huvud. Jag var öppen 4 cm vid det här tillfället. 
Nu satt jag i sängen och försökte äta vilket inte gick, det kom bara upp igen. Pratade med F också och väntade på att tiden skulle gå.


Nångång mellan kl 13-14 så satte jag mig på pilatesbollen och gungade lite. Medans jag satt där så blev det skiftbyte och en ny BM och USK kom in. Helt underbara var dom med (hade riktigt tur med personalen). BM kollade hur öppen jag var och det visade 5 cm så hon gav mig värkstimulerande dropp för att dra igång värkarna igen så att det skulle hända något, just då var de 2 värkar på 10 minuter. 

Kl 14.20 så etablerade värkarna och mellan 14-15 så stod jag med ett gåbord och gungade fram och tillbaka, värkarna hade verkligen kommit igång och jag fick ta till lustgasen igen.
Kl 14.45 Öppen 6 cm och efter det här så gick det fort (tycker jag). Jag halvsitter nu i sängen och andas lustgas genom värkarna som började göra riktigt ont igen.
Kl 15.30 Öppen 10 cm och vid kl 15.54 började jag få krystvärkar och fick börja trycka på, och det var så skönt att äntligen få hjälpa till.

Kl 16.15, efter 21 minuters krystande så föds äntligen våran lilla flicka! 52 cm lång och 3770 gram tung.
Hon började skrika i princip direkt när hon kom ut och las upp på mitt bröst direkt. Vi var så chockade och överväldigade och kunde inte få fram ord alls utan bara tittade på varandra, log och var himla tårögda. Tänk att äntligen är hon här! Och alldels perfekt var hon med. Hon var (och fortfarande är) den absolut vackraste bebis vi någonsin sett. Så liten och alldeles perfekt!

De torkade av henne och satte mössa på hennes huvud. F fick klippa navelsträngen och sen la vi tillbaka henne på min bröstkorg så hon fick leta efter bröstet och hon hittade det direkt och hade sånt fint suggrepp. Bm vägde och mätte henne efter en stund och F fick ta på henne en blöja samt en annan mössa. Jag sprack ingenting men fick en liten bristning på ena yttre blygdläppen som BM sydde med några skönhetsstygn.

Nu snussade vi bebis för fullt. Detta var den absolut bästa dagen i mitt liv och den absolut häftigaste som jag varit med om. F var sånt otroligt stöd brevid mig och utan honom skulle jag aldrig klarat av det. Han är verkligen min klippa! Finns inte ord för hur mycket jag älskar honom. Kommer aldrig aldrig glömma den här dagen.

 

17.50 Fick vi in brickan med mat. Oh vad det smakade gott, hade ju inte fått i mig någon mat alls under hela vistelsen på förlossningen, bara några klunkar saft/nyponsoppa. Efter några timmar fick vi komma till BB och där stannade vi i 2 dygn innan vi äntligen åkte hem. Åh så underbart det var!

 

Är så nöjd med min förlossning och framförallt med mig själv, att jag klarade det och inte fick panik eller dylikt. Jag tycker inte att det gjorde ont att föda barn, det som gjorde ont var värkarna under öppningsfasen. 
Är också riktigt nöjd och glad över all personal jag träffade på som var så underbara och hjälpte och stöttade oss. Även om förlossningen tog lång tid så gjorde det absolut ingenting, och jag säger det igen, det var den häftigaste upplevelsen jag varit med om! :)



Åh vad mysigt det är att läsa förlossningsberättelser :D Kanske borde skriva klart min snart, det var ju ändå tre månader sen.. Silas föddes 16 juli-13 15.14 så han är bara en timme äldre än din dotter :)

Svar: Ja det är väldigt spännande att läsa förlossningsberättelser, jag blir alltid tårögd när jag läser någons. :) Åh vad kul att de är nästan lika gamla! :D
dottir.webblogg.se

2013-10-28 // 08:07:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback