Nu kikar jag in igen efter att ha tagit hand om mig själv i några dagar. Som tidigare nämnt har jag haft och fortfarande har riktigt ont under höger bröst i några veckor nu och försökt få tag i en tid hos en läkare i 2 veckor lite drygt men utan framgång. Helt sjukt att man inte kan få träffa en läkare när man mår dåligt och bara blir runt skickad hela tiden. Kände att ingen tog mig på allvar eller ville ge mig hjälp och det fick mig må så dåligt. Det är inte såhär det ska vara. Vården finns för att hjälpa de som mår dåligt, inte för att få de må ännu sämre.

Efter en del tjat från min sida lyckades jag tillslut få en läkartid på vårdcentralen här där jag bor. Hon jag pratade med i receptionen blev väldigt förvånad när jag ringde tillbaka igår efter helgen och utbrast: "Har det inte blivit bättre?"  Seriously? Varför skulle jag ringa om det nu blivit bättre? Ibland så tar vissa människor f*n priset i dumhet. Sa ifrån på skarpen att NEJ det är inte bättre och nu vill jag ha en läkartid. Surt bokade hon in en tid åt mig tills idag på förmiddagen.

Läkaren jag träffade idag lyssnade på mig när jag berättade och undersökte där jag har ont, mer än vad det undersökts på både förlossningen och MVC de senaste två veckorna. Läkaren trodde att det var gallan och gallgångarna som det är problem med och om det inte är det så är det något mekaniskt antagligen. Det känns som att denna läkare vet vad han pratade om och jag litar på honom. Den läkaren jag träffa på förlossningen rörde mig knappt och konstaterad att det var magsyra som var problemet och thats it. Läkaren idag sa att skulle det vara magsyra så skulle jag känt av det i magsäcken och strupen på vänster sida, inte på höger sida och det har han rätt i. (Känns nu i efterhand som förlossningsläkaren bara slängde ur sig en diagnos för att komma därifrån) Fick även lämna en del prover idag och fick en tid för ultraljud av gallan imorgon förmiddag.

Nu börjar det hända lite saker och det känns så skönt. På de 20-30 minuterna jag var på vårdcentralen så fick jag mer hjälp än vad jag fick på förlossningen och MVC. Under denna vecka kommer jag få mer svar om det är gallan eller om det är nån muskel eller likande som är problemet. Bara vänta in svar nu och ta det därifrån sen.

Tänkte även försöka mig på praktiken. Bättre att försöka sig på det och kolla om kroppen/jag orkar med det än att ge upp direkt innan jag vet om jag kommer orka eller inte. Vill bara få det gjort så jag slipper det sen. Att skjuta upp praktiken till hösten skulle inte funka känner jag. Bebis kommer vara 2-3 månader och jag kanske kommer amma, det känns inte jättelockande att ha praktik då. Så hoppas på det bästa nu och att allt löser sig. För en gångs skulle ser jag lite ljus i tunneln av allt detta elände.