Välkommen vecka 32!
Nu är det vanligt att fostret hickar och mamman kan ofta känna det. Hickan är inget problem, tvärtom eftersom det hjälper babyn att träna på sin andning. När barnet hickar drar diafragman ihop sig och det ökar också lungkapaciteten. Lungorna och andningssystemet är nästan fullgånget, men ju längre barnet kan stanna i livmodern, desto bättre kommer det att fungera efter födseln.
Många kvinnor får vid denna tid sammandragningar, eller förvärkar som man brukar säga. Det är livmodern som tränar sig inför förlossningen. Förvärkarna börjar ofta långt tidigare i graviditeten, men går då inte att känna. De som har fött barn tidigare kan känna förvärkar så tidigt som före vecka 20.
Till skillnad från riktiga födslovärkar så är förvärkarna så gott som smärtfria. Förvärkar är ofta oregelbundna och de kan upphöra om man rör sig eller byter kroppsställning. Födslovärkar försvinner inte, de är inte smärtfria (!) och de blir bara starkare i intensitet.Om man är osäker på vilken slags värkar man har – och särskilt om man har fött för tidigt innan – så bör man kontakta sjukvården.
Den som väntar tvillingar har vid denna tid en lika stor livmoder som en kvinna med ett färdiggånget barn.
Barnet
I början av denna vecka är fostret 29 veckor gammalt. Nu tränar det aktivt på att svälja och kissar cirka en halv liter om dagen. Fostervattnet byts ut var tredje timme. Det svalda fostervattnet lagras som mekonium, babyns första avföring, som kommer ut under de första timmarna efter födseln.
Fostret reagerar på ljuset som kommer igenom livmoderväggen. Ibland sträcker det sig efter ljuset eller följer det med ögonen.
Vikt: 1750 g
CRL: 27,5 cm
Full längd: 37 cm
Nu har foglossningen kommit tillbaka, och fy vad ont det gör vissa dagar. Nätterna går okej än så länge men dagarna kan vara riktigt jobbiga. Ilar i hela underlivet och hugger i blygdbenet, har även börjat känna av i fogarna bak vilket jag inte gjort på väldigt länge.
Nu har jag även halsbränna, i princip 50% av dagen och näst intill 100% på natten, helt plötsligt bara sådär så kom det en dag. Kan heller inte andas ordentligt och ibland, bara jag göra något litet som att ta på en tröja, kan jag bli helt anfådd och det känns som jag sprungit en mil och knappt kan andas. Längtar till bebis fixerar sig och sjunker ner lite så lungorna och magen får lite mer plats.
Bebis bökar på riktigt ordentligt där inne nu, tänk att det är ca 37 cm! Det är trångt där inne och känner mer bökande än sparkar nu. Här om dagen fick jag dock en rejäl spark brevid naveln och den gjorde ont! Aldrig innan har jag tyckt att sparkarna gjort ont men denna var stark. Livlig bebis där inne för det mesta, men ibland så kommer det väldigt lugna dagar så jag börjar noja. :)
